Inte lika anonym

Jag är 24 år, snart 25.

Jag hade tidigare långt trassligt hår, för ett tagsedan klippte jag av det. Det är visserligen långt fortfarande men inte lika trassligt.

Jag tycker om ensamhet, tvåsamhet, naturen, mina djur, fotografera, läsa, skriva, höst, regn och vackra vinterpromenader under stjärnorna.

Ibland känner jag mig som den mest ensamna människan i världen, och andra dagar känner jag mig rik, rik på vänskap, kärlek och värme.

Jag är känslosam och har lätt till tårar.
Jag tror jag kan vara rätt svår.
Ibland är jag jätte rolig. Ibland är jag bara.

Tidigare fanns det dagar då jag inte ville finnas till alls, så känner jag inte mer, jag vill finnas jag vill leva, här och nu.


Du kanske känner mig?

No...

Leave me out with the waste
This is not what I do
It's the wrong kind of place
To be thinking of you
It's the wrong time
For somebody new
It's a small crime
And I've got no excuse......

Människor och möten, det är liv.

Så många människor som passerar genom ens liv.
Alla människor som lämnat spår efter sig, gett dig nya erfarenheter, gjort dig till den du är.

Människor
kommer och går
Ser varandra
möten uppstår och
försvinner
Likaså tomheten

Dessa möten, som
skapar vänskap

Som fyller oss av liv

Att jag orkar

Det finns inget som äcklar mig så mycket som fjortisbloggar. Att sida efter sida läsa om hur jävla puckad någons kille är, för att sedan läsa att han är underbar och allt är rosa fluffiga moln, för att sedan läsa att allt är hopplöst och dåligt, men  3 inlägg senare är han underbarast i världen igen, solen i hennes liv, och såklart 2 inlägg senare är allt skit igen och hon vill ta livet av sig och dö. osv osv osv.....

Menvafan, lämna killjävlen, men nej det går ju inte, då rasar hela världen samman.

RSS 2.0